Svaret på frågan: hur långt är ett maraton är både enkelt och exakt. Det är 42,195 kilometer.
Detta har man varit överens om globalt sedan 1908 då de olympiska spelen hölls i London.
Dock, även om man har bestämt längden så exakt, är det sällan ett maratonlopp blir precis så långt. Eftersom ett maraton springs i olika sorters terräng blir det omöjligt att mäta upp sträckan så exakt.
Världsrekord i modern tid
Den förste som satte världsrekord i att springa maraton var amerikanen Johnny Hayes som satte rekordet under OS i London 1908. Rekordtiden var 2:55.18.
Italienaren Dorando Pietri innehade rekordet ett kort tag då han i samma lopp gick in på 2:54.46 men sedan blev diskvalificerad då han tog emot hjälp från utomstående.
Afrikas dominans
Under hela 2000-talet har afrikaner dominerat världsrekordligan för maraton. Enda gången det inte varit en afrikan som slagit världsrekordet så var det en amerikan – år 2002.
Men det var då Khalid Khannouchi som slog sitt eget världsrekord från 1999 när han var Marockansk medborgare – för att sedan bli amerikansk medborgare.
De fyra senaste världsrekorden har slagits av olika Kenyanska löpare. Regerande världsrekordhållare är Eliud Kipchoge som 2018 under Berlin Maraton sprang på 2:01.39.
Maraton: rekord i Sverige och av svenskar
Under åren har världsrekordet hållits av två svenskar. Första gången av Thure Johansson som 1909 sprang på 2:40.34 och sedan 1913 av Alexis Ahlgren som sprang på 2:36.06
Det svenska rekordet för maraton var under många år väldigt stillastående. 1983 satte Kjell-Erik Ståhl det svenska rekordet när han sprang på 2:10.38. Rekordet höll sig i 36 år innan David Nilsson slog det i december 2019. Då med tiden 2:10.09.
Dock fick David inte njuta av sin titel lika länge som sin företrädare då rekordet slogs igen redan tre månader senare av 40-årige Mustafa Mohamed – som slipade rekordet med 3 sekunder.
Mustafa har hållit rekordet sedan dess.
Vilken var maratons betydelse i antiken?
Ursprunget till maratonloppet är baserat på en myt om en grekisk soldat i antiken vid namn Pheidippides – även känd som Filipides. År 490 f.Kr. ska han ha sprungit från slagfältet vid Marathon – till Athen, för att ge beskedet att den atenska armén hade besegrat perserna.
Sträckan han tillryggalade var ca 40 km. Efter att ha levererat sitt meddelande påstods det att han föll ner död. Grenen i sig fanns inte med i de ursprungliga olympiska spelen i antiken utan uppkom i samband med dess återinförande 1898, då man ville knyta an till spelens historia.